Det går sakta men säkert framåt. Idag har det dock gått riktigt bra, har producerat text idag, vilket var ett tag sen. Så jag känner mig hoppfull. Just nu har jag ett break och jag hoppas att det går bra sen när jag fortsätter också. Det som känns svårt nu är hur resultatet ska presenteras. Men jag hoppas att min lösning är bra. Det är så många frågor man ska ställa sig hela tiden. Å svaren, ja svaren vet inte vad man ska säga: jag har ställt mig frågan 10 ggr nu, men fortfarande inte vad jag ska svara.

Imorgon ska jag på mi första intervju, därefter ska jag äta lunch med Camilla, ska bli trevligt, vet inte när jag var där sist. Igår när jag pratade med henne började jag längta tillbaka till England så fruktansvärt mycket. Kommer tyvärr inte hinna träffa barnen, men det får bli en annan gång. Ska iaf bli nice.

Kommer nog att stanna i stockholm till onsdagen då jag har min andra intervju. Är lite nervös. Men nu känns det verkligen som att man är påväg in i en ny fas i livet. Å jag njuter av var jag befinner mig övergångsperioden och vart jag kommer att befinna mig om inte allt för länge.

Livet är sånt å jag gillar det.